Bettprovning igen...

En lyckad sådan blev det igår (tisdag)! Förra helgen fick jag tips av Lotta att prova rida Maggan på ett bett med dubbla bettringar. Jag googlade runt lite och hittade två modeller. Ett som är som ett vanligt tränsbett men trätt på bettet är det två extra bettringar sm man fäster sidostyckena i Skillnaden blir att hästen har bettet lite friare" i munnen så eftergifterna blir tydligare och sedan fungerar de extra bettringarna (som sidostyckena sitter i) lite som bettskivor också så att man, trots att bettet ligger ganska löst i munnen inte kan tra ut det åt sidorna vid t ex ledande tygeltag. Det andra bettet jag hittade med dubbla ringar kallas "Scourierbett" (se bild till vänster) och är från början ett körbett. Där sitter den extra bettringen i sjlva mundelen istället och detta bett finns bara i tvådelat. Det blir lite skarpare än det andra eftersom bettet vrider sig lite då man tar i tyglarna. Åkte hur som helst in på Royal hästsport och blir positivt överrraskad av att de sålde BÅDA betten. En bra version av det med de lösa påträdda ringarna dessutom eftersom det är tredelat (vilket jag hade svårt att hitta på nätet). Så jag köpte båda betten. Sedan hittade jag ettr reabett cokså, ett treledat rakt liknande mylerbett med gagmöjlighet på ringarna, så det blev ett sånt också... Åkte hem med en riktigt liten "gottepåse" på allahjärtans dag hehe.

Började rida Maggan på Scourierbettet igår och hon var jättemjuk och fin i munnen utan att för den delen inte ta stöd, riktigt lyckat första ridpass på det bettet alltså (trots att det var typ snöstorm ute när jag red så satt jag bara och log) och jag ska definitivt prova hoppa på det. Det blir väl att prova på Mickekursen på fredag tror jag. Hon går ju annars rätt bra på plastpessoat från sprenger som jag köpte i somras men får lite skav på utsidan av mungiporna pga att det är syntet.

Efteråt var det Lisels tur med det bettet som jag köpt åt henne med lösa extraringar (se bilden till vänster det är ett HG tredelat, syns ju inte när det är i munnen men ni ser det viktigaste hur ringarna ligger) OCH döm om min förvåning när det funkade jättebra! :O Mycket mjukare i handen blev hon och tuggade mer på bettet än vanligt, det märktes att hon trivdes med att hon kunde lägga det lite som hon ville i munnen. Däremot så fick jag jobba hårt med att få igenom högersidan så jag red henne halva passet ställd till höger men hon ville inte riktigt släppa, (det hade inte nån med bettet att göra utan hon är likadan på alla) så när man håller normalhårt i bettet blir det som ett vanligt tränsbett, men när man mjuknar så mjuknar hästen också, så det är eftergiften  som blir speciell. Sedan blir det ju inget tryck i munnen med det bettet, förrän man tar i tygeln. Ett vanligt bett dras ju uppåt mot kindtänderna pga att det sitter fast i sidostycket... Det är alltså inte alls omöjligt att vi kan ha hittat "vårt bett" för hon kastade inte upp huvet en enda gång och jag granskade munnen nogrant efter ridpasset - inte ett enda nypmärke nånstans (hon får ju tyvärr det för det mesta längst in i mungipan i "kindköttet" och jag har kopplat det samman med att det är då hon kastar upp huvet och släpper bettet. Sedan så ger ju detta bett inget tryck i nacken heller över huvud taget så det kan också ha spelat in... MEN som sagt Lisel är Lisel så jag ska nog inte ropa hej än. Det har gått bra tidigare första gången jag ridit på ett bett och sedan har det tappat effekten och inte alls varit lika bra dagen efter... Men jag håller tummarna, det känns riktigt bra i af... Det enda som blev lite konstogt var att man får kolla så bettet inte ligger uppochner när man tar tyglarna för det ligger ju liksom helt löst i den extra bettringen...  Spånade vidare i tankarna och kom på att det måste bli lite denna effekt Luciana Diniz får när hon rider i enbart bett... Men det är nog inget för Lisel - hon behöver nosgrimma... men man kanske skulle prova nån gång :P